Andra resan till Oviksfjällen inleddes med en omväg. Men för en gång skulle var det inte tanten i min Garmin Nüvi 205 som drabbats av tillfällig sinnesförvirring, utan det berodde på att 87:an var avstängd för underhållsarbete. Så blev det en omväg över Ragunda och Hammarstrand.
Den värsta rusningen var över för säsongen och det var betydligt färre människor i rörelse nu jämfört med förra gången. Enligt kartan skulle det gå en led med början halvvägs upp i skidbacken. Det visade sig att kartan stämde. Fördelen med den här leden är att den är inte lika brant som stigen uppför skidbacken.
När klockan hade passerat 13 blev det dags för en kombinerad mat- och fotopaus. Lunchen (pulversoppa + 1 dl snabbmakaroner) tillagades och åts under tystnad.
Den fortsatta vandringen uppför var förhållandevis lätt. Och efter ytterligare en halvtimme planade det ut.
Sedan bar det uppför Falkfångarfjället. Jag vet inte om det var inbillning, men det kändes som det gick lättare att ta sig upp andra gången.
Jag hade knappt passerat toppen av Falkfångarfjället förrän jag såg de första renarna. Jag fick känslan att de var mer utspridda över fjället den här gången.
Min plan var att ta mig till samma område som förra gången, så därför fortsatte jag söderut när leden vek av mot öster.
Strax efter kl. 17 kände jag att det var lagom att slå läger. Positionen blev N63° 01,463' Ö13 47,218' (1039 m.ö.h.).
En sak som jag tyckte var besvärligt på min förra vandring var att hela tiden behöva byta objektiv på kameran eller låta bli att fotografera. Så inför den här vandringen hade jag köpt ett till (bättre begagnat) kamerahus. Jag var mycket nöjd med resultatet. Att kunna växla mellan vidvinkel och tele på nolltid gjorde stor skillnad. Även om det kanske inte gjorde någon större skillnad rent bildmässigt så blev det i alla fall roligare att fotografera.
Detta innebar att jag hade sammanlagt 7,3 kg fotoutrustning med mig. Men då jag bara var ute över helgen så kändes det inte så jobbigt. Och med tanke jag kan vara lite oförsiktig med kameran ibland så skulle jag egentligen behöva ett tredje kamerahus i reserv också. Nu hade jag bara ett extra objektiv med mig.
Solnedgången var rätt så ointressant, så istället blev det matlagning. Kvällsmaten (pulversoppa + 1 dl snabbmakaroner) tillagades och åts under tystnad.
Fjällvandringen började hyggligt med sammanlagt 8,3 km. Det var också bättre fjällkänsla den här gången. Mycket beroende på att jag inte sett en enda människa efter jag svängt av i skidbacken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar