En ljuslåda (från engelskans light box) eller, mer korrekt, ett ljustält är bra att ha när man ska fotografera föremål. Dess funktion, och det hörs nästan på namnet, är att underlätta ljussättningen av föremålet. Oftast vill man åstadkomma ett någorlunda jämnt ljus och framför allt undvika störande skuggor. På så sätt kan man framhäva föremålet. En speciell variant av detta kallas för friläggning. Då vill man eliminera alla skuggor och därmed få föremålet att "sväva fritt" i tomma intet.
Det finns speciella fotograferingsbord eller friläggningsbord för produktfotografering att köpa. Fotobord påminner lite om en Baden-baden stol. Det finns en plan yta som föremålet placeras på. Ytan gör en mjuk övergång till att utgöra bakgrunden (dvs ryggstödet i liknelsen med stolen).
Priserna varierar mycket, beroende på tillverkare och storlek, från 500 kr till 15-20 000 kr. Förutom själva bordet behövs även belysning i form av lampor eller blixtar. Dessutom behövs belysningsstativ och bommar för att kunna placera belysningen där man vill ha den. Det går att lägga hur mycket pengar som helst på det. Fördelen är att man har total kontroll över ljuset. Om man jobbar professionellt med produktfotografering är detta det självklara valet.
En billigare variant är att köpa ett ljustält. Tältet är vanligtvis en kub gjord av halvtransparent tyg. Även här varierar priserna. Självfallet är det så att större ljustält kostar mer. För bara någon eller några tusenlappar får man ett bra ljustält. Och precis som med fotobord behövs ljuskällor. Dessa låter man diffundera genom ljustältets väggar. Fördelarna med ljustält är att det går att fälla ihop, väger lite och är därmed lättare att transportera.
Tack vare sin enkla konstruktion finns det många gör-det-själv-varianter av ljustält beskrivna på nätet. Jag fundera på om man kunde göra något som var ännu enklare. Och som dessutom endast utnyttjade en ljuskälla.
Min idé går ut på att skippa de halvgenomskinliga väggarna. Istället ska ljuskällan, en blixt i det här fallet, placeras inuti lådan. Ljuset ska studsa runt bland sidorna och på så sätt åstadkomma ett jämnt ljus. Det är i alla fall min förhoppning.
Min första tanke var att ta en flyttkartong och klä dess insidor med något ljust material samt skära upp ett hål att fotografera genom. Men det visade sig att det fanns något som kanske skulle kunna passa.
När vi flyttade köpte vi två dåliga plastlådor i mellanstort format (50 x 26 x 35 cm). Den ena lådan fick vi tillfällig användning för och i samband med det gjordes ett hål i ena gaveln. Detta gjorde lådan, i alla fall i den bemärkelsen, perfekt för ändamålet.
Jag gjorde en provavfyrning, med en blixt placerad i lådan, och det verkade lovande. Lådans väggar är rätt så tunna och släpper ut mycket ljus. För att minska ljusutsläppet klädde jag insidan med kopiatorpapper. Det är på intet sätt idealiskt då pappret brukar vara lite fluorescerande, vilket i sin tur stör vitbalansen. Men det är billigt, enkelt och framför allt tillgängligt.
Det krävdes ingen större pysseltalang för att klä insidan...
Det enda som behövdes var ett dussin A4 papper och ett par decimeter tejp. Eftersom hålet redan var gjort tog det inte många minuter att fixa ljuslådan.
Man har bäst kontroll över ljuset om man gör alla inställningar manuellt. Men min bättre begagnade Nikon D80 kan styra externa Nikon blixtar trådlöst via den inbyggda blixten och Nikons system för TTL-blixtljus är mycket bra. Därför överlät jag det åt automatiken. Det enda som krävdes var lite exponeringskompensation, eftersom det är så mycket vitt. Det behövdes två stegs kompensation, annars blev det vita bara grått.
Däremot går det inte att frilägga med enbart en ljuskälla. Det går inte att undvika skuggor. Jag har även provat att låta kamerans inbyggda blixt lätta upp skuggorna. De minskar, men försvinner inte helt. Ljuset blir också annorlunda, lite plattare, vilket nödvändigtvis inte är dåligt. Bilden nedan visar skillnaderna. Vänster är tagen med enbart en extern blixt (+2 EV). Höger har även den inbyggda blixten (0 EV) bidragit. Endast vitbalansen är justerad. Det är en smaksak vilken man föredrar.
Det finns ett par nackdelar med själva lådan.
- Det är inte speciellt stor. Det är förvisso inga problem att fotografera mindre föremål. Men lite större hamnar för nära väggarna och då blir det lätt störande skuggor.
- Blixten måste placeras nära hålet och föremålet en bit in i lådan. Detta begränsar vinkeln mellan kameran och motivet. Men det går att öppna locket för att ta bilder mer uppifrån. Sidledsförflyttning kan däremot inte göras i samman utsträckning.
- Hålet i gaveln är inte särskilt stort, endast 14 x 18 cm. Detta gör det svårt när föremål ska placeras i lådan. Det blir inte lättare av att kameran står framför hålet. En fördel är att locket kan tas bort, vilket ger fri åtkomst.
- Bottnen är inte helt plan, vilket gör att föremålen lutar åt olika håll när de står bredvid varandra. En platta i bottnen skulle råda bot på detta.
Jag har även provat att använda aluminiumfolie som reflekterande material i locket. Det gjorde att mer ljus reflekterades. Nackdelen var att ljuset kom ovanifrån, vilket gav tydligare skuggor. Kanske skulle folie på sidorna ge bättre resultat? Risken är att ljuset blir alldeles för hårt och ger mer skuggor istället.
Det som tilltalar mig med ljuslådan är att den är väldigt enkel. Blixtautomatiken gör den också lätt att använda. Det spelar nästan ingen roll hur man placerar blixten, det blir alltid bra resultat. Men om jag hade haft två blixtar tror jag nog ändå att jag hade satsat på ett billigt fotobord istället. Möjligheten att påverka ljuset med två riktade blixtar är mycket större än med en indirekt blixt instängd i en låda. Det är lättare att skapa djup i en bild med asymmetrisk ljussättning.
Vad ska jag då ha ljuslådan till? Här kommer ett par smakprov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar