2011-10-25

Oviksfjällen 2011-10-02

Under natten tilltog vinden. Dessutom vred den sig 90 grader. Detta innebar att vinden hade snurrat ett helt varv sedan jag kom hit. Den lilla grusåsen jag tältade vid tog det mesta av vinden. Jag hade precis vaknat när det började att regna. Kontrasten till gårdagens solsken kändes stor.

Det fanns ingen anledning till att stanna kvar här. Men innan jag packade ihop och påbörjade vandringen tillbaka skulle jag göra en annan sak. Igår när jag gick omkring och fotograferade letade jag samtidigt efter en lämplig plats för en cache. Jag hittade ett ställe, en mindre hålighet under en sten, där en cache skulle kunna få plats.

Jag bestämde mig för att trotsa vinden och regnet, och placera cachen. Efter minimala förberedelser gav jag mig av. Vinden kom rätt mot mig i samma ögonblick som jag kom upp på åsen. Det blåste åtminstone lika mycket som i fredags. Trots att jag inte stannade i onödan tog det över 20 minuter att gå den dryga kilometern till det tänkta gömstället.


Regn och vind vid Dörrsjöarna


Vita gäss

Väl på plats kunde jag konstatera att burken (en small) var lite för hög för att få riktigt plats under stenen. Men med ytterligare några stenar gick det att dölja burken, sedan gick jag tillbaka till tältet. Dock var jag inte riktigt nöjd med resultatet och bestämde mig till slut för att inte publicera den. Istället tänker jag komma tillbaka nästa år och byta mot en mindre burk som passar bättre.


En ljusning anas

Regnet kom och gick, men det blåste hela tiden. Jag packade ryggsäcken och tog ner tältet utan att det blåste bort. Jag gick samma väg tillbaka som jag gick igår på eftermiddagen. Det enda som var bra med vinden var att jag hade den i ryggen.


Låga moln över Dörrsjölokarna


Solglimtar på Hundshögen

Molntäcket började spricka upp, men då och då kom det några regnstänk.


En glimt av blått


Hundshögen försvunnen bland molnen

Det blev raka vägen, eller rättare sagt, raka stigen tillbaka mot bilen.


En sista blick mot Hundshögen


Bitvis var det platt

Till slut upphörde regnstänken helt och solen började framträda alltmer. Jag hittade en sänka med lite lä. Där blev det en kortare rast innan jag fortsatte den sista biten.


Övervägande solsken


Raka stigen tillbaka


Ett par ensamma granar

Så var en helg på fjället över. Det hade blivit ganska så exakt 4 mil och en bit över 600 bilder. Och med tanke på den underbara gårdagen var jag mycket nöjd med min vandring.


Svårare terräng än så här blev det aldrig


Civilisationen väntar nedanför

Inga kommentarer: